Varför används inte OI mer 1(6)?

Såväl akademisk forskning som erfarenheterna från många av världens 500 största företag talar sitt entydiga språk: med Open Innovation kan företaget båda sänka sina kostnader och gå från idé till marknad snabbare än i traditionell produktutveckling in-house. Dessutom är produkter framtagna via Open Innovation ofta mer disruptiva än produkter framtagna in-house. Trots det tvekar många företag inför Open Innovation. Den här artikelserien tar upp de fem vanligaste skälen till att många företag ännu inte börjat arbeta med Open Innovation på allvar. Artikelserien ger också förslag på hur man inom företaget kan hantera de problem som finns.

Erik Ronne, Head of Open Innovation SP KM

Erik Ronne har arbetat 20 år i internationell kemisk industri och de sista 6 åren som Global Innovation Manager i AkzoNobel med huvudansvar för Open Innovation. Sedan 2015 arbetar han för SP med utveckling av Open Innovation i svensk industri.

I flera år arbetade jag som ansvarig för implementeringen av Open Innovation i olika affärsområden i AkzoNobel. Företagsledningen trodde på Open Innovation av ganska snöda, ekonomiska skäl:

  1. Reducerad kostnad för forskning och utveckling. Nästan undantagslöst blir det billigare att köpa in licenser, patent och kompetens än att själv utveckla det man behöver från start.
  2. Kortare ledtider från idé till marknad. Om man med Open Innovation knyter relevant extern kompetens till ett projekt och köper in teknologi på relativt hög TRL (Technology Readiness Level), får ju projektet en flygande start, och tiden att gå från idé till marknad blir betydligt kortare.
  3. Mer disruptiv produktportfölj. Att utveckla nya produkter in-house handlar ofta om att utgå från en befintlig teknologi man kan och äger, som man sedan förbättra lite och specialanpassar för den nya applikationen. Med Open Innovation däremot blir utvecklingsarbetet betydligt mer out of the box, men en större potential för riktigt disruptiva idéer som följd.

Koncernledningen var nog mest intresserade av de två första punkterna ovan: en innovationsstrategi som kan korta ledtiderna till marknad och minimera utvecklingskostnaderna är naturligtvis välkommen i alla företagsledningar. Personligen gillar jag dock mest den tredje punkten ovan, och tror att det är i den som de största ekonomiska vinsterna ligger på sikt.

Att ha ett ett grundmurat stöd från ledningen i företaget när man ska implementera något så omdanande som Open Innovation är en förutsättning, men även med ledningens stöd är det en lång resa att göra. Forskningen i större företag bedrivs sällan numer på koncernnivå utan på BU, SBU och divisionsnivå. I rena produktutvecklingsprojekt (TRL > 6) är arbetet ännu mer delokaliserat och närmare marknaden. Det innebär att det är en lång rad chefer för forskning, marknad och projektportföljer på olika nivåer, som inte bara måste utbildas och instrueras uppifrån, utan även måste göras till entusiastiska ambassadörer som bejakar Open Innovation innan den nya processen får flyghöjd. Ofta hörde jag av mellanchefer med budgetansvar för enskilda forskningsområden att:

Open Innovation låter ju riktigt bra och intressant, men, men… Men! Inte just nu. Inte i detta projekt. Inte för detta applikationsområdet. Omöjligt för den här teknologiplattformen… och, jo vår IP-chef verkar lite skeptisk…

En tid in i implementeringsarbetet hade det uppstått en klar diskrepans mellan koncernledningens visioner och vad som faktiskt hände på laboratorierna. Det stod i koncernens forskningsstrategi att Open Innovation var central, men ute i linjerna användes det bara sparsamt, oengagerat och mer eller mindre bara på direkt anmodan; mycket snack och lite verkstad. För att bättre förstå varför implementeringen gick så långsamt och tungrott satte jag upp ett antal workshops med innovationsledare, forskare och marknadschefer på olika nivåer. Jag har också hållit liknande workshops i olika sammanhang externt. De fem viktigaste (upplevda) problemen med Open Innovation som deltagarna i dessa workshops brukar framför är summerade nedan:

  1. Oönskad exponeringen. Open Innovation bygger ju på att man öppet publicerar sina olösta, tekniska behov och låter dem som kan bidra. Det innebär ju att även konkurrenterna kan se företagets behov, och därigenom skapa sig en uppfattning om pågående forskning och morgondagens produktportfölj.
  2. Hög startkostnaden. Det finns många former av Open Innovation, men den mest välkända och faktiskt mest effektiva, är att publicera sina behov via en mäklare som till exempel NineSigma, Innocentive eller TechScout. Det kostar i regel 200.000-400.000 kronor per förfrågan, vilket ofta upplevs som en stor kostnad för den enskilde projektledare eller forskningschefen.
  3. Säkerheten runt IP. Vem äger resultatet och hur ska IP hanteras i Open Innovation, där flera olika parter bidrar. Det finns fullt fungerande lösningar, men är man ovan vida att hantera IP i öppna forskningsprojekt blir det en extra tröskel att ta sig över.
  4. Kulturrevolution. Man ska inte sticka under stol med att det är en stor kulturell förändring att gå från traditionell produktutveckling in-house till outsourcing och Open Innovation. Internt finns det både vinnare och förlorare i processen. Jag anser att vinnarna är fler, men förlorarna kan vara nog så högröstade, och drivs ofta av skäl som är personliga snarare än affärsmässiga.
  5. Amatörmässigt brus och rena bedrägerier. Open Innovation innebär en möjlighet för den som kan bidra till en lösning att snabbt tjäna stora pengar.Det drar naturligtvis till sig även mindre seriösa personer som företaget egentligen inte vill ha kontakt med, och det finns till och med en risk för rena bedrägerier.

Detta är det första blogginlägget av sex om svårigheterna med att implementera Open Innovation i ett större företag. Kommande blogginlägg kommer att behandla var och en av dessa punkter. Det blir en redogörelse för vanliga farhågor och mina egna reflektioner, och det blir en lång rad praktiska råd om hur man kan minimera riskerna och problemen ovan.

Post navigation

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *