Open Innovation

Vad är Open Innovation?

Vad är egentligen Open Innovation? Termen används flitigt bland både företag och akademiker, och flertalet av världen 500 största företag nämner Open Innovation i sina strategidokument. Trots den spridning termen fått (eller kanske på grund av) finns det många olika akademiska definitioner och i företagen används Open Innovation på många olika sätt och varierande grad. Det är helt OK – se Open Innovation som ett verktyg du själv kan forma så att det bäst passar ditt företag.

Nå, tillbaks till grundfrågan: vad är egentligen Open Innovation? Ska man koka ned alla definitioner till en enda enkel, generisk definition blir det:

Open Innovation handlar om att lägga ut delar av innovationsprocessen till externa aktörer utanför företaget.

Innovationsprocessen är ett långt ord, och i verkligheten är det också en lång och snärjig process. Det börjar med att kundens behov analyseras, och för att lösa behovet spånar man fritt kring nya kreativa idéer. När man bestämt sig för att gå vidare med en lovande idé krävs i allmänhet att idén förfinas till en fungerande teknologi. Utifrån den teknologiplattformen, som kan vara långt ifrån den slutliga produkter utvecklar man själva produkten, som slutligen ska kommersialiseras. Var och en av dessa fem steg kan helt eller delvis läggas ut på en extern aktör utanför företaget, och det är det som är Open Innovation.

Starkt förenklad innovationsprocess från idé till marknad i fem steg.

Starkt förenklad innovationsprocess från kundbehov till marknad i fem steg.

Så här har man självklart alltid arbetet i företag. Redan det tidiga 1900-talets snilleindustrier (ASEA, LM Ericsson, Alfa Laval med fler) använde naturligtvis hjälp utifrån i sina innovationsprocesser när det var befogat och de kunde spara tid och pengar. Skillnaden mot modern Open Innovation är att fler och fler företag nu gör detta mer systematiskt och dessutom ser det som något eftersträvansvärt, och skriver in i sina strategidokument att Open Innovation är att föredra mot klassisk företagsintern innovation. Såväl samlad erfarenhet från många av värdens största företag som akademisk forskning visar nämligen att det finns många fördelar med Open Innovation:

  • Man spar pengar i utvecklingsarbetet
  • Man kommer snabbare fram till kommersialiseringen
  • Man minimerar riskerna
  • Man får i slutänden ofta produkter av större uppfinningshöjd
Olika typer av innovation

I bilden ovan med innovationsprocessen är de två första stegen kreativa och syftar till att föreslå nya idéer till hur kundproblem skulle kunna lösas. Steg tre och fyra är mer utförande och syftar till att utveckla idé till en produkt: innovationsprocessen innehåller därför en kreativ del och en utförande del. Om man plottar graden av externt samarbete i den kreativa delen mot graden av externt samarbete i den utföranden delen får man diagrammet nedan med fyra olika innovationstyper:

Fyra typer av innovation om man låter det kreativa respektive det utförande arbetet göras internt eller externt.

Fyra typer av innovation om man låter det kreativa respektive det utförande arbetet göras internt eller externt. De gröna och den orangea rutan är olika former av Open Innovation.

  • Gammaldags in-house i det nedre vänstra hörnet är motsatsen till Open Innovation: idén härrör från internt tänkande och utförandet görs internt. Man kan dock i större koncerner med spretig forskningsorganisation utspridd i många länder köra ett slags intern Open Innovation för att komma ifrån siloeffekter.
  • Klassisk Open Innovation i det övre vänstra hörnet innebär att den grundläggande idén och kanske tillhörande patent och teknologi på låg nivå inhämtas utifrån, men att själva produktutvecklingen sker inom företaget. Ofta är detta den optimala typen av Open Innovation: impulser till nya idéer ”out of the box” hämtas in på ett tidigt skede utifrån, men själva utvecklingen görs effektivast på företaget som känner kunden och förstår hur produktionen ska gå till.
  • Outsourcad utveckling är också en form av Open Innovation, även om den är mindre vanlig. Idén har företaget kläckt själva, men sedan går man externt för att hitta en partner som kan utveckla produkten. I princip blir ju detta det samma som Klassisk Open Innovation, men det är den som har den grundläggande idén som tar initiativet och äger processen.
  • Riskkapitalinnovation slutligen innebär att man söker idéer till en ny produkt extern och låter en annan extern aktör utveckla och kanske till och med producera produkten. Detta är naturligtvis också en typ av Open Innovation, men brukar inte alltid räknas som Open Innovation i dagligt tal; därav den avvikande färgen i bilden.
Lokalt eller globalt?

En fundamental skillnad mellan klassiskt externt samarbete och äkta Open Innovation är det gränslösa, globala perspektivet på hur samarbeten sätts upp. När man förr i tiden i ett industriellt forskningsprojekt stötte på ett svårlöst problem ringde man kanske den gamla studentkamraten som hunnit bli professor inom området på KTH och fråga om hjälp, och han kunde kanske föreslå en industridoktorand och ett gemensamt projekt. Kanske ringde man en underleverantör med specifik kompetens eller så köpte man upp något mindre företag med den nödvändiga teknologin. Problemet med detta klassiska, och helt naturligt mänskliga sätt att etablera externa samarbeten är att möjligheterna till framgångsrika samarbeten begränsas till den lilla grupp av personer med relevant kompetens man råkar känna eller ha i sitt kontaktnät.

Med äkta Open Innovation begränsar man sig inte till sitt eget kontaktnät. Man tar steget ut i världen och frågar globalt om någon har kompetens och lust att hjälpa till med ett problem i innovationsprocessen. Rent konkret går det till på följande vis:

  1. Man skriver ett kort standardiserat dokument som beskriver problemet, vad man vill ha hjälp med och vad den som hjälper till med lösningen själv kan tjäna. Detta dokument kallas ofta RfP (Request for Proposals).
  2. Man sprider sin RfP så brett som möjligt. Man kan lägga ut RfP:n på sin webbsida eller skicka den till alla världens forskningsgrupper aktiva inom området man känner till och be dem vidarebefordra det till andra. Man kan också utnyttja en mäklare, t.ex. NineSigma, Innocentive eller TechScout för att sprida RfP:n. Dessa företag är specialiserat på att hitta forskare och företag världen över med relevant kompetens för specifika problem.
  3. Man inväntar förslag på lösningar och samarbeten. Förslagen som kommer in är ofta på 50-100 sidor och innehåller både teknisk information och förslag till gemensamma affärsupplägg. I regel är den avgörande tekniska informationen redan patenterad, för den information som ett förslag på en RfP får innehålla får ej vara konfidentiell.
  4. Man väljer ut 3-5 förslagsställare och signerar konfidentialitetsavtal för att mer i detalj kunna diskutera de olika förslagen.
  5. Man går vidare med det bästa (eller kanske 2-3 bästa) förslagen och integrerar det nya samarbetet i den egna innovationsprocessen.

Vad kan SP erbjuda inom Open Innovation?

På ett jordnära, praktiskt vis har Open Innovation alltid varit basen för SP, även om termen inte har använts. En stor del av SP:s omsättning kommer nämligen från uppdragsforskning betald av industrin, vilket i praktiken innebär att delar av industrins innovationsprocess lagts ut på SP som extern aktör sedan årtionden.

Nu har vi dock tagit steget fullt ut till att bli en aktiv partner inom hela processen för Open Innovation, och rekryterat spetskompetens från industrin med lång erfarenhet inom Open Innovation, för att bättre kunna hjälpa svenska företag. I grunden handlar det om att leva upp till SP:s vision:

SP ska vara en internationellt ledande innovationspartner

Open Innovation har växt ofantligt i betydelse i internationell industri de senaste tio åren, och är nu en standardiserad process framlyft i innovationsstrategierna hos merparten av världens 500 största företag. Graden av Open Innovation är också något som mäts på kapitalmarknaden av t.ex. Dow Jones, och slår igenom på företagens aktiekurser; företag som inte förstått att använda Open Innovation aktivt kan antas förnya sin produktportfölj långsammare och till en högre kostnad, och blir därför mindre intressanta att investera i.

Mot bakgrund av detta måste SP förhålla sig till Open Innovation aktivt och vara en ledande internationell partner också inom Open Innovation, om vi ska göra anspråk på vår vision att vara en internationellt ledande innovationspartner. Många svenska företag har ännu inte tagit steget att börja med Open Innovation på allvar, och det ska villigt erkännas att det är ett stort steg, både processmässigt i hur innovationsarbetet bedrivs och rent kulturellt. SP erbjuder därför skräddarsydd experthjälp till företag som vill starta med Open Innovation. Vi kan till exempel hjälpa dig med:

Utbildning SP håller både öppna kurser och skräddarsydda internutbildning inom Open Innovation. Kurserna ger en grundläggande förståelse för vad Open Innovation är och vad fördelarna med tekniken är. Kurserna är annars mycket praktiskt inriktade: Hur kommer man i gång? Vad är de vanligaste fallgroparna och hur kommer man enkelt förbi dem?
Praktisk handledning Det finns många olika verktyg och leverantörer av tjänster inom Open Innovation. SP hjälper dig att utforma en verktygslåda som passar ditt företag, och hjälper dig komma igång rent praktiskt med implementering av Open Innovation i företaget och med att skriva dina första RfP:er.
Strategier och processer Man bör tänka efter före – särskilt när man drar igång med Open Innovation.Erfarenheten visar att de företag som mest framgångsrikt implementerat Open Innovation har haft genomtänkta processer på plats redan innan den första RfP:n skrivs. Vad är syftet med RfP:n och hur ska svaren objektivt utvärderas. Finns det en budget och och team redo att börja arbeta med svaren? SP hjälper dig att sätta upp skräddarsydda strategier, processer och dokumentation för ditt företag.
 Stage-Gate Open Innovation är något man framförallt använder tidigt i Stage-Gateprocessen; ska man lägga ut delar av arbetet extern spar man både tid och pengar på att fatta beslutet innan man har kommit in i mer resurskrävande delar av projektet. En analys av möjligheterna till att använda Open Innovation bör alltid vara en obligatorisk leverabel i en tidig Gate. SP hjälper dig med att integrera Open Innovation i dina befintliga Stage-Gateprocesser.
Technology Road Mapping Open Innovation är en utmärkt metod även i arbetet med Technology Roadmapping. Med Open Innovation kan du interagera med kunder, kunders kunder, leverantörer och teknologiägare, för att rita kartan över morgondagens teknologiska landskap. SP har stor erfarenhet av hur detta handhas.
 KPI Hur sätter man upp praktiska och relevanta KPI (Key Perfromace Indicators) för Open Innovation? En vanligt mått bland de största företagen är att mäta andelen nya produkter som kommit till via Open Innovation, men man kan också mäta betydelse av Open Innovation för omsättning eller expansion. SP hjälper ta fram KPI för Open Innovation som är relevant för din bransch och produktportfölj.
Patent och avtal IP har en stor betydelse inom Open Innovation och det samma gäller avtal av olika typer, t.ex. NDA och JDA. Man samarbetar ju aktivt med externa aktörer, och måste hela tiden ha en kristallklar och ömsesidig bild av vem som äger vad och hur alla parter ska kunna vinna på samarbetet. SP hjälper dig med att förstå hur IP bäst hanteras inom Open Innovation och hur avtalen bör skrivas.
Translucent Innovation

Slutligen erbjuder SP en form av Open Innovation vi utvecklat själva och anpassat till svenska förhållanden som vi kallar Translucent Innovation. Du kan läsa mer om Translucent Innovation här.

Kontakt

Vill du veta mer om Open Innovation och de tjänster SP erbjuder? Kontakta:Erik Ronne, 010 – 516 60 50